onsdag 4 april 2012

HEMRESA ...


STOR BÅT, MINDRE BÅT + EN KANOT.

Yes, the same procedure as yesterday ...

Ja, det räcker numera som beställning för frukost.
De båda frukostvärdinnorna sätter nu en ära i att servera oss vår "vanliga" frukost, varje morgon. Utan våra uppräkningar! Vi har blivit trevligt bemötta av dem båda, liksom av Harry och Francoise. Grabbarna som hela  tiden ser till att vi har kaffe i koppen, samt kommer med den iskalla och fruktiga apelsinjuicen ...

Hej då och tack för denna gången!

Vår Bellcaptain hämtar bagaget
och hjälper oss att packa in allt i bilen. Vi lämnar ganska tidigt Beachcomber hotel och kör långsamt kustvägen genom Fort Lauderdale för att avsluta besöket. Vi söker oss avslutningsvis ner till ett hamnområde i närheten av Pier 66. Jag tar några bilder av båtlivet.


BROÖPPNING VID PIR 66.

" Don´t miss a chans to piss" !
Det är ett myntat uttryck av vår käre P, hemma i Malmö. Vi antar uppmaningen och söker oss till uppläggningsrampen för båtar, där det finns en bra toa. Se bilden hur man ordnar med stapling av båtarna här!


PACKA PAPPAS KAPPSÄCK ...

.
Mot flygplatsen för inlämning av bil och incheckning. Det finns ingen lounge för Canada Air i Fort Lauderdale, så vi sitter på en bänk och väntar. Vid Gaten väntar cirka 10 rullstolsburna bersoner som skall med planet. De bordas först in i planet. Flyget mot Toronto tar cirka tre timmar OK.


fFLYGBILD FORT LAUDERDALE.
I Toronto är avståndet till Gaten omfattande,med upprepade rullmattor att åka på. Lite tröttsamt att släpa på handbagaget här. Väntetiden avnjuter vi i en skön lounge, som dessutom har ett trevligt utbud att både tugga på och att dricka.

En av de saker som jag upplever skönast med flygresan, undantagandes känslan av spännng inför allt det nya som skall komma, är den sista delaen av hemresan. Man går ombord, ganska omgående serveras en vanligtvis god middag, tre-rätters, med goda drycker därtill.

Efter måltiden bäddar jag ner mig
 (detta plan är ovanligt väl utrustat att kunna ligga raklång + man får ett skönt täcke.) snart somnar jag tryggt in och sover gott till dess jag blir väkt av kaptenens meddelande: " Nu är det endast en timme kvar före landning". Så kommer flygvärdinnan med varma servietter och en smarrig frukost.

Och ... snipp och snapp och snut, - så var den resan slut!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar